Västfronten kan slänga sig i väggen!

Koftorna närmar sig färdigställandet. Inte med stormsteg, kanske, men ändå! Den blå har fått nya kanter (inte helt klart) och pärlemorknappar. Den vita får spetskant, men saknar ärmar och knappar. Härligt att det händer något! Annars är det skönt att ha skolan avklarad, och skönt att inrikta sig på jobbsökande och sommar. Kanske kan även symaskinen dammas av framöver, men än så länge får det här ögongodiset från grymma Bobo vara herre på sytäppan hos oss. Passar bra på vår stolta femåring!

Elvis has (almost) left the building

Nu är över fem års slit över! Jag började på ekonomlinjen i januari 2005 tillsammans med en hög '85-or, kände mig väldigt gammal. Gravid var jag också. På ett av de få studentjippon jag deltog i den terminen fick jag frågan hur gammal jag var, och när jag svarade "31" sa den lilla 19-åringen "Tuuuuuuuungt..." och såg helt chockad ut. Två barn och en massa högskolepoäng senare har jag äntligen tackat för mig. (Med en liten reservation för några poäng som jag nog ändå måste förbarma mig över i höst.)

Magisteruppsatsen blev klar, och det verkar som att många är intresserade av att läsa den - mer om det framöver kanske! Nu är det jobbjakt som gäller, men in the meantime hoppas jag kunna avsluta mina UFO:n och påbörja en del nya projekt! Ikväll har jag bästa juntan på besök, nåt ska väl bli gjort i rosé-dimman.


Har en stark känsla av att åtminstone ett av mina barn kommer att föra vidare pysselstafettpinnen - Dolores har en så fantastisk känsla för detaljer! Såhär gulligt pysslade hon fast en liten scrapbooking-nyckelpiga på en av pelargonerna:

Teatime!

Bilden lånad  från The Lord Price Collection

Dricker te och skriver uppsats. Drömmer om onsdag. Det är Lars på bilden som sitter där med de fina midjehöga badbyxorna, men vem är tjejen? Det måste vara Dolores när hon är vuxen.

Veckans pausfågel - Bobinoir

Jönköpings-örnen har landat. Och testnystat lite garn. Annars är det mesta satt på paus just nu utom uppsatsarbetet. Visste ni, att andelen styrelsekvinnor i de svenskregistrerade bolagen på OMXS30 i år uppgår till 27,4 procent enligt mina beräkningar? Det är bara ett exempel på de fantastiska fakta jag och min uppsatskamrat kommer att presentera på ett universitet nära dig om typ en vecka.
Grattis Boa, 70 år förresten!!

No sleep 'til Hornstull

Hade Julfestkoordinatören och Filterkändisen på besök idag, det var trevligt! Trots att förmodligen inte en enda hel mening uttalades under de timmar vi var tillsammans kändes det som en lyckad samvaro. Det tyckte nog alla inblandade barn också. Diskuterade virkning (no shit!) litegrann och försökte ge Bobo dåligt samvete för att hon inte virkar på tuben. Tror inte jag lyckades, men allvarligt, jag virkar nästan uteslutande där nu för tiden (är under viss press just nu), och kolla hur mycket man hinner! Jag åker för det mesta fyra stationer these days, och jag hinner precis rafsa upp virkningen ur min proppfulla väska (laptop och grejer trängs med pennfordral, diktafon, böcker... kåvepenin... och what not) och snabbvirka ett halvt (???) varv innan jag precis när dörrarna ska stängas tränger mig ut mellan påstigande och dubbelkollar att jag inte glömt virknålen på sätet. Står sen på perrongen med femtioelva grejer i händerna och trycker ner virkningen i väskan igen. Vad är problemet? Verkar jag stressad?!? Virkning är faktiskt avkopplande! Hur som helst så stegar jag iväg till ett mycket trevligt café där personalen numera säger "Tjena!" till mig eftersom jag varit där hela dagen varje dag i minst en vecka och spenderat en inte alltför oansenlig summa på diverse livsmedel. Men tyvärr har jag inte virkat en ena maska där, fast jag tror det vore grymt. I stället har jag gullat med min uppsats. Nu hoppas jag innerligt att den blir stor nog att klara sig själv om sisådär två veckor, för jag planerar att ta min hand ifrån den då. Och gå och skriva min (förhoppningsvis) sista tenta i färdig Chmanelkofta!


Och förresten, grattis Lalars!!

Chanel Chmanel

Bild från Washington Post

Bild från Fashion Rollcall

Det var den här übersnygga outfiten som fångade mitt intresse tidigare i vintras. Nu har jag satt igång med kopieringen, och det blir ju inte exakt likadant men kanske tillräckligt! Än så länge funkar det att virka koftan på tunnelbanan, men snart kommer den att bli lite för stor för att knöla ner i den lilla necessären jag har virkgrejerna i. Och så har jag funderat på om jag ska ge mig på att göra en kjol också... Har inte hittat något lämpligt mönster, men har lite idéer på hur man kan ordna ett själv, typ modifierad duk.

Min kofta och förlagan från Garnstudio

Jag skippar ränderna och troligtvis volangkanten nedanför axelpartiet. Än så länge är koftan extremt lättvirkad, framför allt för att rygg- och frampartiet virkas i ett stycket! Mycket fiffigt tycker jag, då har jag mindre montering att klara av på slutet. 

En mycket trevlig herre tilltalade mig på tunnelbanan häromdagen angående min virkning, och påpekade hur fint det såg ut! Visst är det kul när folk säger något snällt bara sådär oprovocerat? Det hände mig också för någon månad sen att en belevad äldre herre kommenterade min virkning (då var det inte alls något spektakulärt jag höll på med), och vi hade ett jättetrevligt samtal om handarbete, kyrkbasarer, myntsamlande och Gud vet vad. Jag informerade honom om att det minsann var mycket hett idag att hålla på med sånt här och att jag faktiskt var med i en syjunta också! Han blev väldigt förvånad. Det är nästan så att jag själv förvånas över min syjunta - vad är oddsen för att man vid min aktningsvärda ålder bildar ett nytt tjejgäng? 

Och till något helt annat, ett bloggtips: Crochetology. En tjej som virkar väldigt snygga grejer och som ger tips på hur man modifierar olika mönster och gör om till något man själv vill ha. Check her out!

För några år sen...

...frågade mamma om jag önskade mig något från Ungern. Vi åker dit regelbundet eftersom mamma kommer därifrån, men den här gången skulle jag inte med. Jag hade dock kommit på att jag kanske skulle kunna brodera om jag bara hade lite garn, och bad mamma skaffa lite blandade färger åt mig. I Ungern är broderi jättestort, och garnerna är (eller åtminstone var) mycket billigare än här i Sverige.

Hon snålade inte direkt - jag fick ca 90 olika kulörer att lattja med. Men jag har dem fortfarande kvar, nästan intakta! Jag vet inte varför, men jag tycker aldrig att jag lyckas bra. Och det finns ju så mycket roligt och snyggt man skulle kunna brodera om man bara visste hur man gör. Kolla det här underbara broderiet till exempel! Är det någon som har värsta grymma broderiknepen att dela med sig av? Jag har stramalj, jag har ramar, jag har garn och nålar. Jag tror det är tekniken som saknas. 
Några exempel på ungerskt broderi från www.magyarmuzeum.org.