Ibland känns det som att jag har ett berg av saker att slutföra. Det kan vara allt från oavslutade virkningar till böcker jag borde läsa, för att inte tala om alla idéer jag vill förverkliga. Det är lätt att glömma bort allt som faktiskt färdigställs och bockas av! Den här bloggen får bli min minneshjälp. Välkommen!

fredag 30 april 2010

Chanel Chmanel

Bild från Washington Post
Bild från Fashion Rollcall

Det var den här übersnygga outfiten som fångade mitt intresse tidigare i vintras. Nu har jag satt igång med kopieringen, och det blir ju inte exakt likadant men kanske tillräckligt! Än så länge funkar det att virka koftan på tunnelbanan, men snart kommer den att bli lite för stor för att knöla ner i den lilla necessären jag har virkgrejerna i. Och så har jag funderat på om jag ska ge mig på att göra en kjol också... Har inte hittat något lämpligt mönster, men har lite idéer på hur man kan ordna ett själv, typ modifierad duk.
Min kofta och förlagan från Garnstudio

Jag skippar ränderna och troligtvis volangkanten nedanför axelpartiet. Än så länge är koftan extremt lättvirkad, framför allt för att rygg- och frampartiet virkas i ett stycket! Mycket fiffigt tycker jag, då har jag mindre montering att klara av på slutet. 
En mycket trevlig herre tilltalade mig på tunnelbanan häromdagen angående min virkning, och påpekade hur fint det såg ut! Visst är det kul när folk säger något snällt bara sådär oprovocerat? Det hände mig också för någon månad sen att en belevad äldre herre kommenterade min virkning (då var det inte alls något spektakulärt jag höll på med), och vi hade ett jättetrevligt samtal om handarbete, kyrkbasarer, myntsamlande och Gud vet vad. Jag informerade honom om att det minsann var mycket hett idag att hålla på med sånt här och att jag faktiskt var med i en syjunta också! Han blev väldigt förvånad. Det är nästan så att jag själv förvånas över min syjunta - vad är oddsen för att man vid min aktningsvärda ålder bildar ett nytt tjejgäng? 
Och till något helt annat, ett bloggtips: Crochetology. En tjej som virkar väldigt snygga grejer och som ger tips på hur man modifierar olika mönster och gör om till något man själv vill ha. Check her out!


måndag 19 april 2010

För några år sen...

...frågade mamma om jag önskade mig något från Ungern. Vi åker dit regelbundet eftersom mamma kommer därifrån, men den här gången skulle jag inte med. Jag hade dock kommit på att jag kanske skulle kunna brodera om jag bara hade lite garn, och bad mamma skaffa lite blandade färger åt mig. I Ungern är broderi jättestort, och garnerna är (eller åtminstone var) mycket billigare än här i Sverige.
Hon snålade inte direkt - jag fick ca 90 olika kulörer att lattja med. Men jag har dem fortfarande kvar, nästan intakta! Jag vet inte varför, men jag tycker aldrig att jag lyckas bra. Och det finns ju så mycket roligt och snyggt man skulle kunna brodera om man bara visste hur man gör. Kolla det här underbara broderiet till exempel! Är det någon som har värsta grymma broderiknepen att dela med sig av? Jag har stramalj, jag har ramar, jag har garn och nålar. Jag tror det är tekniken som saknas. 
Några exempel på ungerskt broderi från www.magyarmuzeum.org.


lördag 17 april 2010

I stället för panik: en virkning?


Jag borde egentligen anlita en coach/sekreterare/slav som håller mig flytande resten av terminen, ser till att mina diverse åtaganden portioneras ut enligt ett lämpligt schema och sedan belönar mig med en stunds rekreation här och där. Läs: virkning. Som det är nu tror jag hela tiden att inget blir gjort, vilket ger en viss känsla av panik. Och jag tror (felaktigt kanske) att om jag satte mig ner och virkade skulle ännu mindre bli gjort, men i själva verket kanske ekvationen skulle lösas om jag fick lite sinnesfrid?
Men jag har ändå inte varit overksam - jag har tagit sticklingar av mina Mårbackapelargoner, och nu trängs de i vårt soliga köksfönster. Några har redan knoppats och kommer att blomma när som helst!














Vad gäller garnrelaterad verksamhet har jag hållit på och nystat en gigantisk härva som jag köpte på Syfestivalen i Älvsjö härom månaden, och tar man en aldrig så liten paus i nystandet kan man hoppa upp och sätta sig på att härvan kommer att trassla sig. Vilket den gjorde i detta fall. Så därför tog det ganska lång tid att få klart  alltihop, men nu har jag ett enormt nystan att omvandla till en halsduk till Lars medelst virkning eller kanske stickning! Det är ett härligt estniskt ullgarn som växlar färg mellan senapsgult, mossgrönt, brunt och mörkrött.  Och jag vet inte om jag inbillar mig, men det känns faktiskt som att det finns lanolin kvar på garnet, för det var lite behagligt smörjande att hålla på med det! Ca 200 gram väger åbäket.

Slutligen har jag faktiskt också avslutat broderidelen på min Starlingväska, så nu återstår att fodra den och att göra the final touch på utsidan. Jag önskar den vore klar redan nu så att jag kunde gå omkring och signalera mitt sinnestillstånd med den, men jag får nöja mig med att visa upp den i cyberspace.
Som tur är finns det andra i familjen som lever ut sin kreativitet till 100 %, Dolores (snart 5 år) sitter och ritar exakt hela tiden, ändå tycker hon att hon inte får rita tillräckligt mycket. Hon hittar på nya  motiv som hon ritar tills hon testat alla tänkbara varianter, sen börjar hon med nåt nytt. I påskas hittade hon på några Musse Pigg-liknande figurer (fast de var björnar), och hon ritade dem i par - först två med kjol och efter ett tag en med kjol och en med byxor. Efter ett tag fick de sällskap av en katt, och sen förvandlades de till människor -  ibland kungliga, ibland ofrälse. Även där gick det från två (troligtvis) kvinnliga figurer till (troligtvis) en av varje. Åter med katt. Notera den lilla runda grejen med cirklar i och typ öron på. Den är också ett stående inslag på många av teckningarna. Det är "Tinges". Say what????

torsdag 8 april 2010

Två steg framåt och etthundra steg bakåt

Åh vad jag längtar efter att virka lite! Men just nu måste jag bara plugga... Fast jag kan i alla fall spisa lite god musik under tiden, håll till godo - folk från virkligheten och annorstädes. Den här 10-timmarslistan bjussar jag så gärna på! Den är verkligen helt schizo, men det står jag för. Om du lyssnar är det tvång på att lämna en kommentar om vilken låt som var bäst.